motivation

Bilder från efter dagens pass.. 4 dagar in på semestern och jag börjar få upp träningsmotivationen igen. Det tär lite på en att alltid vara tvungen att sticka till gymmet direkt efter en arbetsdag, dels då man är förbannad trött men även då man alltid kommer när 90% av gymmets övriga klientel befinner sig på plats. Dessa dagar har jag kört tidiga morgonpass vilket har varit skönt. Dels då man får hela dagen på sig att göra annat, men även för att det i princip är tomt på gymmet när man tränar och man kan göra övningsval baserat på vad man faktiskt vill träna och inte på vad som är ledigt för stunden.
 
Nu är det snart AIK - Shirak i europaleague-kval. Ska bli kul att kika lite på. Det blev ju 0-0 i hufvudstaden förra veckan, men AIK bör kunna reda ut detta trots att det är bortaplan. Cross your fingers.
 
(Min näsa ser så jäkla sned ut när telefonen automatiskt vänder på bilderna efter man tar dom. Men vadfan - det får jag bjuda på)
 
 

Chest pain - GERD

Läste lite om bröstsmärta kontra gastroesofageal reflux i en bra lärobok jag har, nämligen Schwartzs Principles of Surgery. Lite rolig info därifrån:

  • 1982 visade man i en studie att ca 50% av patienter med svår bröstsmärta, normal hjärtfunktion och normal koronarröntgen hade positiv 24-timmars pH-mätning i matstrupen som indikerar på gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) som etiologin till bröstsmärtan. 50%!
  • Likväl som vid stabil angina, som oftast utlöses av fysiskt arbete, kan även GERD utlösas av fysisk ansträngning.
  • Man utformade en studie där man bad erfarna kardiologer (hjärtläkare) att bedöma utifall patienter med bröstsmärta hade hjärtorsakad eller refluxorsakad smärta. Av 248 patienter som bedömdes av kardiologer trodde man att 185 hade typisk angina pectoris och 63 atypisk bröstsmärta. 48 (26%) av dom som man trodde hade typisk angina hade normal koronarröntgen, och 16 av de 63 man trodde hade atypisk bröstsmärta hade abnormal koronarröntgen. Man kan därför säga att kardiologerna hade fel i 25% av patienterna.
  • I en annan studie kollade man på slutdiagnosen i ca 11000 patienter som kom till akutmottagningen med akut bröstsmärta. 17% hade akut ischemi (syrebrist), 6% stabil angina pectoris, 21% andra kardiella orsaker och 55% icke-kardiella orsaker.
 "One person’s heartburn is another’s chest pain"

Djokovic - Nadal

Nu kör vi. Drömmatch i franska öppna. Djokovic - Nadal!
 

RG, Ipad, Leg day och nattjour

Nu ytterligare 2 nattjoursveckor på medicinakuten avklarade. Har varit på medicinsidan totalt 4 veckor, varav 3 som nattjour på akuten. Att jobba natt har sina klara fördelar och nackdelar. Nackdelarna är framförallt tröttheten och omställningen av dygnet. Jag har generellt sett svårt att sova längre än till 10, och att då börja kl 20 och jobba 12.5 timme gör att man känner sig rätt sliten framåt småtimmarna.
Fördelarna är att man bara jobbar 2 nätter på en vecka och har kompledigt resten av dagarna. Detta gör att man kan gymma tidigt, ta sköna förmiddagspromenader och följa sport som annars sänds på europa-ovänliga tider.

Bjuppar på 2 bilder från en av mina promenader förra veckan:
 
 
 
 
Denna vecka är jag kompledig hela veckan. Vi får inte ta ut komptid i pengar, utan de vill gärna lägga in tid istället då karolinska behöver spara in så mycket. Jag hade kanske hellre tagit ut mer pengar, men åandrasidan klagar jag inte över lite ledig tid. Dessutom är det rätt så vältajmat då det är sista veckan av franska öppna i tennis denna veckan. Idag har jag därför varit och hämtat ut en present till flickvännen (en iPad Air 2) och nu ska jag avnjuta lite kvartsfinaler och sedan köra på ett sent benpass.
 
 
 
 
 

Hands helg high/Crawling

 

natt

Ännu en nattjoursvecka. Hade mitt första pass natten mellan måndag-tisdag och laddar just nu inför ett pass från klockan åtta till imorgon bitti. Första natten var relativt lugn, 10 opåtittade patienter när jag anlände vilket ändå får anses vara lite en måndag. Inga larm under hela natten heller. Hoppas på att även denna natt ska bli lugn.

.

Bjuppar på denna, något skeva, bild.
 
 

refeding syndrome

Refeeding syndrome är ett tillstånd som kan drabba en individ som utsatts för svält under en tid, och som sedan åter får näring tillförd.
 
Vid ett icke-svälttillstånd står glukos för den största delen av energibidraget. Glukos i blodbanan stimulerar hormonet insulin, som hjälper glukoset in i cellerna och lagrar det som glykogen. Insulin hämmar även nedbrytningen av fett (lipolys), då kroppen ju redan har mycket energisubstrat i form av glukos, samt ökar upptaget av kalium in i cellerna. När glykogendepåerna är fyllda går kroppen även till lipogenes, dvs glukos konverteras till fett och lagras som triglycerider i fettväv. Detta leder till att glukosnivåerna går ned och därmed även insulinutsöndringen.
 
Vid svält sjunker glukosnivåerna. Detta leder till att hormonet glukagon frisätts, vilket i princip är insulinets motsats. Insulinfrisättningen hämmas. Glukosnivån i blodet uppehålls av nedbrytningen av glykogen (lagrat glukos), men dessa lager räcker sällan mer än 72 timmar. För att ändå få tillgång till energi börjar kroppen bryta ned protein och fett.
I levern oxideras fettsyror och bildar ketoner (aceton, acetoacetat, beta-hydroxibutyrat). Dessa konverteras till acetyl-CoA och genererar energi via lemonadhojjen. Energi fås även från laktat och pyruvat, samt aminosyror. 
 
I dessa processer går kalium, fosfat och magnesium åt. Lagren som finns utanför cellerna töms och för att bibehålla en normal koncentration utanför cellerna av dessa elektrolyter töms de intracellulära lagren. När man sedan börjar äta (eller får näring på andra sätt) så kommer insulinnivåerna stiga. Detta hämmar ovan nämnda processer. Insulin stimulerar upptag av kalium, fosfat och magnesium till cellerna vilket leder till ett snabbt fall i den extracellulära koncentrastionen.
Fosfat krävs för bildandet av ATP från ADP och AMP vilket det blir brist på vid "refeeding". Näringstillförsel ökar även metabolismen i kroppen vilket även denna kräver energi.
När elektrolyter går in i cellen kommer vatten följa med och vi får en redistribution av kroppens vätskebalans. Allt detta leder till sk refeeding syndrome och kan ge upphov till kardiell svikt (hjärtsvikt, arrytmier), respiratorisk svikt, hypotension, rabdomylos, koma, död.



Where'd you go?

 
 
Where'd you go?
I miss you so
Seems like its been forever that you've been gone

She said somedays I feel like shit
Somedays I wanna quit and just be normal for a bit
I don't understand why you have to always be gone
I get along but your trips always feel so long
And I find myself trying to stay by the phone
'Cause your voice always helps me to not feel so alone
But I feel like an idiot, working my day around a call
And when I pick up I don't have much to say, so

I want you to know its a little fucked up that
I'm stuck here waiting, at times debatin
Telling you that I've had it with you and your career
Me and the rest of the family here singing

Where'd you go?
I miss you so
Seems like its been forever that you've been gone
Where'd you go?
I miss you so
Seems like its been forever that you've been gone
Please Come back home

You know, the place where you used to live
Used to barbeque with burgers and ribs
Used to have a little party every halloween
with candy by the pile but now
you only stop by every once in a while
Shit
I find myself just filling my time
With anything to keep the thought of you from my mind
I'm doing fine and I'm plannin' to keep it that way
You can call me if you find that you have something to say
And I'll tell you

I want you to know its a little fucked up that
I'm stuck here waiting, at times debating
Telling you that I've had it with you and your career
Me and the rest of the family here singing

Where'd you go?
I miss you so
Seems like its been forever that you've been gone
Where'd you go?
I miss you so
Seems like its been forever that you've been gone
Please Come back home

I want you to know its a little fucked up that
I'm stuck here waiting, no longer debatin'
Tired of sittin and hatin' and making these excuses
For why you're not around, and feeling sorta useless
It seems that one thing has been true all along
You don't really know what you've got till its gone
I guess I've had it with you and your career
When you come back I won't be here and you can sing it

Where'd you go?
I miss you so
Seems like its been forever that you've been gone
Where'd you go?
I miss you so
Seems like its been forever that you've been gone
Please Come back home

Vaccination

 

Audio Technica ATH M50x

Har länge (så länge jag kan minnas..) använt mig av olika "standard-iphonehörlurar", dvs sådana där vita in-ear som man får med när man köper en iphone. Nu kände jag att det var dags att gå vidare och testa ett par riktiga lurar. Det finns få saker som kan förgylla ett träningspass som musik, så med siktet inställt på ett par rejälra lurar med grymt ljud bökade jag mig ned i hörlursdjungeln. Resultatet efter alldeles för lång tid av recensions- och testläsande fastnade jag för ovanstående hörlurar, och idag kom leveransen. Det blev ett benpass och jäklar vilket drag det blev! Galet bra investering!
 
 

fotbollsfarsa

Jag längar efter att få skjutsa min framtida son/dotter till fotbollsträningar. Att få förmånen att stå längs sidlinjen i ett stilla duggregn och se min avbild njuta av något som skänkt mig så mycket lycka och glädje.
 
 

Cauda Equina

Har jobbat på ortopedakuten halva denna veckan (hade intro för en AT-läkare på KAVA måndag och tisdag). Det har flutit på bra, dock med många "ryggpatienter", eller "sura ryggar" som man internt med lite jargong brukar kalla dom. Igår när jag kollade akutliggaren efter att ha tagit 2-3 patienter såg jag dock - "Remiss - Cauda Equina?". Snabbt som attan klickade jag i mig på den patienten och mycket riktigt. Smärta sedan ca 1 vecka med utstrålning i båda benen, framförallt det ena. Progressiva motorik- och sensorikbortfall, "saddle anesthesia", nedsatt sfinktertonus. I princip obefintlig dorsiflexion av ena foten. Kraftig ryggsmärta! Dessutom hade patienten gjort en MR några dagar tidigare där man sett ett stort centralt diskbråck.
Kontaktade ryggjouren som kom och tittade på patienten. Några minuter senare sattes denna upp för akut operation.
Så jävla coolt!
 
 
 
 

Natt 1/2

Då har jag vaknat igen efter min första nattjour på medicinakuten. 20.00 - 08.30 var det som gällde.
Det gick faktiskt bättre än väntat måste jag säga. Mycket patienter initialt, men runt 4-5 tiden var det rätt lugnt vilket höll i sig fram till dagpersonalen anlände vid 8.
Det stora temat för natten var egentligen bröstsmärtor, så det har fått tränats på EKG-tolkning. Det bjöds på en trolig myokardit, i övrigt mest benigna bröstsmärtor. Dessutom någon oklar feber, trombocytopeni och en intox. Helt klart en helt okej första natt.
 
Jag kom hem runt 9-tiden och har från dess somnat och vaknat in absurdum. Ställde klockan på 15, men av oklar anledningen ringde den inte utan jag vaknade vid 16 istället.
Nu vankas plugg och att ta det lite lugnt, eventuellt ett benpass ikväll. Känner med dock rätt mör i huvudet och kroppen efter att totalt ha vänt på dygnet, och det ska bli spännande att se hur mycket jag kommer kunna sova ikväll/inatt.
 

nattjoursvecka

Har precis varit första veckan på medicin. Det blev en avdelningsvecka och det har varit fantastiskt roligt och lärorikt. Har känt mig lite som en förvirrad läkarstudent med alla rutiner, nya diagnoser (är ju van vid de kirurgiska diagnoserna..) und so weiter. Men har lärt mig fruktansvärt mycket.
 
Nu väntar en nattjoursvecka. Första gången på medicinakuten blir alltså en natt. Var ju sjuk de 4 dagarna förra veckan som jag var placerad på medicinakuten dagtid så får ju skylla mig lite själv. Men det är nog bra att kastas in i hetluften direkt, man går ju med en ST/Spec/Leg så det ska nog gå bra.
Sitter och uppdaterar kunskaperna lite om akutmedicin. Akut hjärtsvikt med lungödem - pang på med nitro, furix, syrgas/CPAP, ev morfin. Försiktig vid lågtryckare - tänk kardiogen chock, högersvikt - vätska och inotroper! Kan det vara lungemboli som ger den akuta högerbelastningen?
Hur som så ska det iallafall bli spännande och roligt, men samtidigt jäkligt läskigt.

Starfire

 
 
Wow vad detta är bra ..

ABCDE

 

Lakrits och hypokalemi

I ljuset av elektrolytbrist från mitt förra inlägg tänkte jag att det kunde vara kul att lägga upp en "medical-fun-fact".
 
Lakrits kan orsaka hypokalemi (brist på kalium) och högt blodtryck.
 
Hur?
 
Väldigt förkortat: Kaliumregleringen sker i huvudsak i njurarna. Initialt filtreras mängder ut i den sk primärurinen. Längs primärurinens bana mot urinledarna finns massor av saltkanaler som reglerar upptag och utsöndring. Till exempel finns en transportör (NKCC2) som transporterar 1 natriumjon, 1 kaliumjon och 2 kloridjoner i taget från primärurinen och in i cellen. Det finns dock även Na/K-pumpar som pumpar Natrium ut ur celler och Kalium in i celler. Denna pump kräver energi för att fungera (går alltså inte med något gradient) och dess funktion är att ta upp natrium (och vatten - ledande till högre blodtryck) från primärurinen och utsöndra kalium för att upprätthålla ett högt blodtryck och en bra natriumkoncentration. Ett hormon som aktiverar denna pump är Aldosteron (ingår i RAAS).
Aldosteron verkar på den så kallade mineralokortikoid-receptorn. Detta gör även kortisol, som är en glukokortikoid. För att skydda njuren mot mineralokortikoid-aktivering av kortisol (som ju utsöndras i kroppen av andra anledningar än ett lågt blodtryck) producerar kroppen ett enzym i njurcellerna (11-betaHSD-2: 11beta-hydroxysteroiddehydrogenas-2) som konverterar kortisol till kortison, där kortison har minimal påverkad på mineralokortikoidreceptorn.
 
Vad har då detta att göra med lakrits? Jo!
- Laktrits innehåller ett naturligt sötningsmedel vid namn Glycyrrhizinsyra (glycyrrhizic acid) som hämmar/inaktiverar enzymet 11-betaHSD-2. Detta leder till att kortisol kan aktivera mineralokortikoidreceptorn och vi får en aktivering av Na-K-pumpen, där Kalium utsöndras i urinen i större grad än det hade gjort annars, vilket leder till hypokalemi, men även till att natrium tas tillbaka från primärurinen och drar med sig vatten, varför blodtrycket ökar.
 
Inget man behöver tänka på i vardagen kanske, men har man lågt kalium och högt blodtryck, och vet med sig att man är en sucker för lakrits bör man nog ändra lite på dessa godisvanor. Vissa hävdar att lakrits bör ses som "en farmakologiskt potent substans"

TBT (tuesday!)

 

Hyponatremi

Det är svårt det här med att hinna med att skriva här samtidigt som man arbetar. Nu har jag dock gått och blivit sjuk, troligtvis något förbaskat virus som satt sig i halsen och näsan vilket har resulterat i halsont, hosta, snorighet och allmänt o-välbefinnande. Försöker att utnyttja den tiden till att plugga så mycket jag orkar istället, kul att kunna djupdyka lite när man har tid.
 
Nu har jag hursomhelst påbörjat mitt underläkarvikariat som akutläkare. Satan vad roligt det är! Har mest varit på kirurgen (KAVA och kirurgakuten) hittills, men ska framöver få vara lite på medicin. Då jag, som sagt, är sjuk har jag passat på att läsa lite medicin. Dagen till ära har jag bestämt mig för att läsa lite om elektrolytrubbningar, och då framförallt hyponatremi (låg serumkoncentration av natrium). Tänkte därför att det kunde vara kul att skriva upp lite fakta om detta, dels för min egen skull, dels om det finns någon annan som kan ha nytta av detta.
 
 
Hyponatremi:
 
Hyponatremi innebär alltså en låg koncentration av natrium i blodet. Definitionen är någonstans runt <135 mEq/L. Det luriga är att man dock inte kan säga så mycket om volymstatusen endast genom att titta på natriumvärdet. T.ex så kan ju en stor total mängd natrium i kroppen ändå ge ett lågt natriumkoncentrationsvärde utifall mängden vatten (TBW = Total body water) i kroppen är ännu mer förhöjd. Likaså kan TBW vara normal, vilket ju känns ganska självklart. Vidare kan kroppens TBW vara låg medan natriummängden är ännu mer sänkt.
Man brukar därför dela in hyponatremi i hyperton, isoton och hypoton hyponatremi.
 
Hyperton hyponatremi: Hyperton innebär att plasman innehåller mer osmotiskt aktiva ämnen än normalt, medan hyponatremi ju innebär en sänkt serumkoncentration av natrium. Detta orsakas ofta av en ansamling av andra osmotiskt aktiva ämnen (ej natrium) som genom osmos drar in vatten i blodbanan och på så sätt ökar vattnet i blodbanan och därför spär ut natriumkoncentrationen. Exempel på sådana osmotiskt aktiva ämnen är glukos (tex via diabetes), mannitol, glycerol. Det är också vanligt att man får en osmotisk diures (dvs att man får en ökad kissvolym genom att tex glukos drar med sig vatten ut i urinen) och därmed en vätskeuttömning.
Behandlingsmässigt gäller det ju att rätta till den bakomliggande orsaken (tex diabetes) samt att vätska upp patienterna med natriuminnehållande vätska.
 
Isoton hyponatremi: Isoton innebär att plasman innehåller normal koncentrationen av osmotiskt aktiva ämnen. Detta kallas även "pseudohyponatremi" och beror ofta på en ökad mängd plasmaprotein och plasmafetter, t.ex pga myelom eller hyperlipidemi. Detta ger ett falskt lågt värde på natriumkoncentrationen pga att man vid mätning mäter massa/volym. Ingen behandling är själva hyponatremin är indicerad. Isoton hyponatremi kan såklart även uppstå vid infusion av isotona glukoslösningar.
 
Hypoton hyponatremi: Hypoton innebär då att plasman innehåller färre osmotiskt aktiva ämnen än normalt. Här är det viktigt att bedöma kroppens vätskestatus då de finns många bakomliggande orsaker beroende på om man är övervätskad, normalvätskad eller undervätskad. Denna kategori delas därför upp i hypovolem, euvolem och hypervolem.
 
Hypovolem hypoton hyponatremi: Undervätskad, låg plasmakoncentration av osmotiskt aktiva ämnen, låg serumkoncentration av natrium. Detta beror på en förlust av både vatten och natrium, men där förlusten av vatten är större än förlusten av natrium, alternativt att man ersätter förlusten med hypotona vätskor (såsom rent vatten). Förlusterna kan både ske renalt (från njurarna) och "extrarenalt" (dvs ej från njurarna).
  • Renala förluster: Koncentrationen av natrium i urinen är förhöjd. Natrium drar med sig vatten. Detta kan bero på behandling med diuretika (vätskedrivande), nefropati (njursjukdomar såsom nefrit, kronisk njursvikt), osmotisk diures (diabetes), underskott av aldosteron (t.ex vid Addison. Aldosteron tar tillbaka natrium från primärurinen). Behandlingen syftar till att ersätta förlusterna och behandla ev bakomliggande sjukdom.
  • Extrarenala förluster: Koncentrationen av natrium i urinen är normal, varför förlusterna måste ske någonannanstans. Detta tex via kräkning, diarre, pankreatit, brännskador, svettning. Hyponatremin späs ytterligare på om förlusterna ersätts av hypotona vätskor såsom vanligt vatten - viktigt att ersätta med elektrolyter också.
  • Var försiktig med att ge NaCl till dessa patienter. Är man undervätskad utsöndrar kroppen ADH (antidiuretiskt hormon) som sparar vatten. Ger man patienten NaCl stänger kroppen av ADH-utsöndringen och fritt vatten kan börja utsöndras --> natriumkoncentrationen kommer stiga snabbt!! (se längre ned varför detta är dåligt). Om man råkar göra detta kan ADH ges.
Euvolem hypoton hyponatremi: Normalvätskad. Den vanligaste orsaken till detta tillstånd är SIADH - syndrom of inappropriate ADH-secretion, vilket i praktiken innebär att man har för mycket ADH (anti-diuretiskt hormon). ADH verkar genom att återta vatten från primärurinen varför natriumkoncentrationen då späs ut. Behandling för detta är vätskerestriktion.
Andra orsaker till denna grupp är hypotyreos, smärta/stress (stimulerar ADH), läkemedel (ADH, nikotin, morfin, TCA), vattenintox, glukokortikoidbrist (behövs för att hämma ADH - tex vid Addison), porfyri.
 
Hypervolem hypoton hyponatremi: Övervätskad. TBW är alltså ökad. Dessa patienter har ofta ödem. Behandlingen syftar till att ha salt- och vattenrestriktion, behandla med diuretika och eventuellt dialysera. Delas in i 2 grupper:
  • Förhöjd natriumkoncentration i urinen: Njursvikt - oförmåga att utsöndra vatten
  • Normal natriumkoncentration i urinen: Hjärtsvikt, nefrotiskt syndrom, levercirros. Gemensamt är att dessa samlar på sig vätska och spär på så sätt ut natriumkoncentrationen. Hjärtsvikt pga RAAS, cirros pga lågt intravaskulärt onkotiskt (osmotiskt) tryck pga minskad proteinproduktion från levern.
 
SIADH-kriterier:
  • Hypoton hyponatremi
  • Inappropiately förhöjt urinosmolalitet (vanligen >200 mOsm/kg)
  • Förhöjt U-Na
  • Kliniskt euvolemi
  • Normal binjure-, njur-, hjärt-, lever- och tyroideafunktion
  • Möjligt att korrigera med vattenrestriktion
 
Vad gör man då på akuten utifall en patient har hyponatremi?
Man vill absolut inte korrigera hyponatremin för snabbt, speciellt inte vid kronisk hyponatremi (>24h). Vid kronisk hyponatremi sjunker natriumkoncentrationen långsamt under en tid. Då det osmotiska trycket i blodbanan då sjunker vill vätska härifrån flöda in i cellerna för att jämna ut elektrolytkoncentrationen. Speciellt hjärnans celler är känsliga för detta, då de sväller om vatten flödar in vilket kan orsaka hjärnödem - inte så bra med tanke på att hjärnan befinner sig i ett slutet utrymme. Cellerna skyddar sig mot detta genom att anpassa sig så att deras elektrolytkoncentration sjunker och vatten därför inte ska flöda in här. Om man då korrigerar natriumkoncentrationen i blodbanan för snabbt hinner inte hjärncellerna anpassa sig tillbaka, och vatten flödar därför UT ur cellerna istället för att återställa koncentrationskillnaderna. Detta gör att hjärncellerna skrumpnar och man kan få central pontin myelinolys - ett tillstånd som kan leda till locked-in syndrome där kognitiva funktioner är intakta men alla muskler (utom ögonblinkning) blir paralyserade.
Det man gör är därför relativt enkelt - ingenting. Nåja, nästan ingenting iallafall.
  • Skicka labbprov: Detta så att man på avdelningen sedan kan utreda vad hyponatremin beror på. Viktigt att skicka elektrolyter, osmolalitet, TSH, kortisol, urin-elektrolyter, urin-osmolalitet, urin-sticka, urin-urea, urin-kreatinin.
  • Behandla CNS-dysfunktion: Om patienten har t.ex kramper, koma eller har neurologiska avvikelser kan man behöva öka natriumet litegrann. Då kan 3% natriumklorid, 100ml ges. Detta ökar s-Na med ca 2 enheter. Kan upprepas.
  • Lägg in patienten med vätskerestriktion.
En regel är att max öka s-Na med 6 enheter/dag för att inte öka det för snabbt. Vid CNS-symtom så ökar man max 6 enheter på 6 timmar och stannar sedan.
 
Hoppas ni har lärt er lite!

Tidigare inlägg
RSS 2.0