Det går bra nu

Sista dagen på KAVA idag. Var med på en kolecystektomi på förmiddagen, där jag dessvärre bara fick kolla då det var en AT-läkare som randade sig och hade förtur på att assistera. Det var dock en laparoskopi så jag såg rätt bra vad som hände iaf. Sen fick jag klippa upp gallblåsan efteråt! Alltid nåt..
Efter detta gick jag upp till avdelningen och var med på det sista av ronden.
 
Efter lunch hade vi seminarium med en överläkare i kirurgi. Jag hade förberett mig ganska bra (och gillar detta ämne så hade läst en del innan), så blev att jag fick dra igenom rätt mycket svar. Jag gillar dock inte att hugga med svaren, låter gärna nån annan svara så man delar upp det lite. Efter ett tag blev det dock så att när det blev tyst en stund efter en fråga vände hon sig till mig typ som hon förväntade sig att jag skulle kunna. Dessutom vände hon sig till mig i sluten av fallen där hon la till "is there anything else we need to consider with this case?" eller liknande. Kan låta som att hon gjorde det av anledningen till att hon var irriterad över att jag svarade för mycket, men själva situationen och sättet kändes mer som hon var imponerad och gillade att jag hade förberett mig och kunde en del.
I slutet av seminariet frågade hon vad vi hade tänkt oss att bli. 1 pediatriker, 2 allmänmedicinare. När det var min tur att svara flek en AT-läkare (tror jag..) in (som randade sig här och som hade suttit med och lyssnat under seminariet) och sa "surgeon!". Haha wtf? Jag sa att jag faktiskt hade tänkt mycket på det och att jag gillade konceptet med kirurgi, och skulle kunna tänka mig att bli det. Men att jag även gillar Internmedicin i form av ffa kardiologi och infektion. När vi sen hade fika efter seminariet sa överläkaren till mig att hon tyckte att jag skulle passa som kirurg. Trots att hon gjorde sin bedömning på 1,5h seminarium så blev jag glad över den kommentaren!
 
Efter detta seminarie hade vi småfallsseminarie och utvärdering med vår handledare. Även här vände hon sig till mig (REDAN FRÅN FÖRSTA FALLET) efter att ha läst upp fallen. Jag och en annan tjej turades i princip om att ställa diagnos då dom andra inte riktigt hade förberett sig (tror jag, dom svarade inte iaf..). Vid två av fallen sa hon att "this is a difficult case", varpå jag gav de andra chansen att svara och glänsa lite men det var tystnad efter båda dessa fall, så jag tog dom. Ett hade jag förberett mig på (diffarna vad tarmischemi på trombos- alt embolibasis -> trombos pga bukanginabesvär då trombos ger en mer uppbyggande symtomatologi av smärta, medan embolismärta kommer med akut). Det andra hoppade jag över hemma då jag var osäker, men tog den på plats (ischemilik smärta med oregelbunden hjärtrytm --> förmaksflimmer --> emboli i a. mesenterica).
Efter utvärderingen gick jag och tackade henne för veckan (då vi hade kommit rätt bra överrens, jag gick bla med henne under rondningen och jag tycker hon var gryyymt bra), och hon tyckte att det var roligt att ha mig då jag var "väldigt engagerad och intresserad". BRAG! men det var kul att höra. Funderar påa tt dra iväg ett mail till henne och höra om eventuella möjligheter till underläkar-vik där till sommaren. Det hade varit nåt.
 
Ikväll har det varit gym. Tog det lite lugnt och körde rätt mkt lågreppare på tung vikt, för att inte få upp hjärtrytmen och flåset så mycket (förkylning, lite bröstsmärta som förut och har haft halsont). Drog iväg 2 reps på 155kg i sittande bröstpress, vilket var PB så det stänker om det. Tidigare bästa är en 1a på 152,5kg.
 
Nu ska jag lägga mig och läsa innan mr blund kommer och vaggar mig. Imorgon är det heldag med rättsmedicin.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0