wpw
Lärde mig en ny sak idag, EKG-/retledningssystem-mässigt. Patienter med WPW (Wolff-Parkinson-White syndrome) kan gå med deltavågor ibland och ibland utan. Jag trodde att det var antingen eller. Lite förenklad bakgrundsinfo:
För att hjärtat ska slå så har vi ett retledningssystem där elektriska impulser sprids genom och gör så att hjärtmuskelcellerna kontraherar. (Sker via jonflöden) Impulserna startar i något som heter sinusknutan, som sitter i hjärtats högra förmak. Härifrån sprids de genom båda förmaken vilket leder till en kontraktion så att blodet töms från förmaken in i kamrarna. När de gått igenom förmaken och aktiveras dess muskulatur samlas de ihop i något som heter AV-knutan. Denna sitter nedtill och centralt mellan förmaken. Här i saktas impulsspridningen ned för att kamrarna ska hinna blodfyllas. Impulserna led sedan ned i septum via His'ka bunten och vidare ut i retledningssystemets grenar i kamrarna. Kammarmuskulaturen kontraheras då och blodet skickas ut i centrala kretsloppet samt lungkretsloppet. Sedan startar en ny impuls från SA-knutan och det hela börjar om.
Bilden nedan visar impulsfortspridningen. Den röda pricken är SA-knutan och den gröna är AV-knutan. De röda linjerna är fortspridningen från SA-knutan och de gröna från AV-knutan:
Vissa personer har dock extrabanor i sitt retledningssystem, som också kan fortleda impulser. Vid WPW sitter den här extrabanan mellan förmaket och kammaren (antingen höger eller vänster). Impulsen kan då smita genom denna extrabana och aktivera kamrarna innan impulsen har hunnit igenom AV-knutan, dvs en för tidig aktivering av kamrarna. När impulsen sedan sprids genom AV-knutan möts den upp av impulsen från extrabanan och de sammansmälter. Denna för tidiga aktivering av kamrarna kan man dock se på ett EKG i form av "delta-vågor". De blir större och tydligare ju längre ifrån AV-knutan som extrabanan är, vilket beror på att impulsen då hinner sprida sig mer innan den normala aktiveringen av kamrarna kommer.
Bilden visar en sådan extrabana (som jag ritat i blått) där impulsen kan fortledas igenom mellan förmak och kammare.
Om banan är såhär långt ifrån AV-knutan kommer man troligtvis se en deltavåg, men hade den istället varit precis bredvid AV-knutan så hade man troligtvis inte sett någon. Tydligen så kan deltavågor komma och gå hos en och samma patient med extrabanan på ett och samma ställe. Ska försöka ta reda på varför och återkomma, men en möjlig förklaring som kardiologen nere på akuten kom med var att elektrolytmiljön ju är dynamisk och kan ändras, så att muskelaktiveringen ser olika ut vid olika tillfällen. Känns som att det är en delförklaring och inte hela sanningen, men vi får se!
För att hjärtat ska slå så har vi ett retledningssystem där elektriska impulser sprids genom och gör så att hjärtmuskelcellerna kontraherar. (Sker via jonflöden) Impulserna startar i något som heter sinusknutan, som sitter i hjärtats högra förmak. Härifrån sprids de genom båda förmaken vilket leder till en kontraktion så att blodet töms från förmaken in i kamrarna. När de gått igenom förmaken och aktiveras dess muskulatur samlas de ihop i något som heter AV-knutan. Denna sitter nedtill och centralt mellan förmaken. Här i saktas impulsspridningen ned för att kamrarna ska hinna blodfyllas. Impulserna led sedan ned i septum via His'ka bunten och vidare ut i retledningssystemets grenar i kamrarna. Kammarmuskulaturen kontraheras då och blodet skickas ut i centrala kretsloppet samt lungkretsloppet. Sedan startar en ny impuls från SA-knutan och det hela börjar om.
Bilden nedan visar impulsfortspridningen. Den röda pricken är SA-knutan och den gröna är AV-knutan. De röda linjerna är fortspridningen från SA-knutan och de gröna från AV-knutan:
Vissa personer har dock extrabanor i sitt retledningssystem, som också kan fortleda impulser. Vid WPW sitter den här extrabanan mellan förmaket och kammaren (antingen höger eller vänster). Impulsen kan då smita genom denna extrabana och aktivera kamrarna innan impulsen har hunnit igenom AV-knutan, dvs en för tidig aktivering av kamrarna. När impulsen sedan sprids genom AV-knutan möts den upp av impulsen från extrabanan och de sammansmälter. Denna för tidiga aktivering av kamrarna kan man dock se på ett EKG i form av "delta-vågor". De blir större och tydligare ju längre ifrån AV-knutan som extrabanan är, vilket beror på att impulsen då hinner sprida sig mer innan den normala aktiveringen av kamrarna kommer.
Bilden visar en sådan extrabana (som jag ritat i blått) där impulsen kan fortledas igenom mellan förmak och kammare.
Om banan är såhär långt ifrån AV-knutan kommer man troligtvis se en deltavåg, men hade den istället varit precis bredvid AV-knutan så hade man troligtvis inte sett någon. Tydligen så kan deltavågor komma och gå hos en och samma patient med extrabanan på ett och samma ställe. Ska försöka ta reda på varför och återkomma, men en möjlig förklaring som kardiologen nere på akuten kom med var att elektrolytmiljön ju är dynamisk och kan ändras, så att muskelaktiveringen ser olika ut vid olika tillfällen. Känns som att det är en delförklaring och inte hela sanningen, men vi får se!
Kommentarer
Trackback
